Efter förra årets upplevelse såg jag mycket fram årets upplaga av Hovdalajakten, FMCK Hässleholms framgångskoncept. De tjejerna och grabbarna gör ingen besviken. Bättre tävling och arrangemang får man nog leta länge efter – grattis till årets föryngringsaktivtet och hjärtligt tack för att ni så ödmjukt och samtidigt kraftfullt tar hand om oss som älskar enduro.
Är du nyfiken på hur det gick för dina FMCK Malmö-bröder? Kika här. Några av oss var anmälda enbart lördag, de härdade 🙄 masade sig också tidigt ur sängen för ytterligare en fin dag. Nästa år är vi säkert fler som tuffar runt den fina Hässleholmsbygden – du, det är en uppmaning.
Den andra uppmaningen jag vill ge, inte så mycket till de härliga Hässleholmarna, utan till [oss] alla andra är: fler typ 1-tävlingar. Varvlopp i all ära, hur kul som helst, men typ 1 känns mer som den enduro vi söker själen och hjärtat i.
Vi, FMCK Malmö, tittar med beundran och med lärande ögon på våra systrar och bröder för att hitta vägen till arrangemang som ger utrymme för betydligt fler tävlingar i vår region och föra att visa omgivning och skeptiker till motorsporten att vi finns, ska respekteras, och har rätt att få ta plats. En delvis knölig och mödosam resa, men absolut inte omöjlig. Vi har redan visat att hårt arbete, saklighet och välvillig kommunikationanda har tagit oss till en plats vi höll på att helt förlora. Vi ger oss inte!
Ops, det blev visst en utsvävning från själva Hovdalajakten. Så det är lika bra att surfa vidare på den vågen.
Att fixa till en tävling med den kalibern är inte snutet ur näsan i ett blås. Jag vill inte påstå att jag vet och förstår hela omfattningen av den insats som krävs. Däremot har vi skaffat oss tillräckligt med insikter för att förstå att om vi vill få till rimligt bra tävlingar behöver dels en engagerad grupp som driver på och ett stort antal medlemmar som stöttar. Detta är inte helt okomplicerat att få till i en ideell struktur där alla brottas med åtaganden och måsten som sker utanför föreningens arbete och driftsansvar.
Vi har som jag tidigare berört börjat utbilda oss och bygga en något fastare form av tävlingsorganisation. Syftet med den är just att förenkla livet för oss alla så att vi vid varje tillfälle den behöver leverera vet exakt vad som ska göras och vad som krävs i material och resurser. Just nu är vi en kärntrupp som sitter vid ritbordet. När det sedan kommer till att drifta själva tävlingsarrangemanget krävs många händer och fiffiga hjärnor.
Så, vart vill jag komma med detta? I all korthet och enkelhet: räck upp handen och säg högt så alla hör, jag vill gärna hjälpa till. Händer det kan vi bli en ännu mycket mer sammansvetsad och stark förening som vinner, inte bara i spåret, utan också i ”politiken”.