Vår förening lever på våra medlemmars storslagna välvilja uttryckt i stora som små insatser för att allt ska rulla.
För att vare sig peka ut eller lyckas utesluta någon eller något väsentligt nöjer jag mig med att luta mig tillbaka och njuta av vetskapen att vi är många som ser helheten och värdet av bred gemenskap och samarbete. Jo föresten, en sak vill jag specifikt lyfta fram. Martins och Pers drivna och lyckade satsning på knattar och ungdomar.
Hur gör vi då som förening för att visa vår uppskattning till alla de som tar av sin dyrbara tid för att jobba för andra och tillsammans med andra för att göra det möjligt för sig själva. Så här blev det efter vårsäsongens insatser: en riktad belöning till de som ställt upp, ett tvådagars träningsläger.
Den öppna inbjudan till lägret riktade sig till samtliga som jobbat för föreningen och slutade med 30 deltagare. Böka bland sten i djupaste Småland är kanske inte det starkaste kortet bland oss som mest spelar med Revingeleken, och väljer *hjärter* som trumf. Det var förstås ett av de avgörande skälen till att vi bad Hugo Gustavsson ta oss runt på sitt träningsområde och på Vissefjärdas endurobana under två hela dagar, 2 och 3 juli.
Vi var nog många som funderade mycket på vad vi skulle få ut av den kommande helgen. Skulle det gå att överhuvudtaget köra, skulle hojen behöva mer än normal omsorg efter hemkosten, skulle vi åka hem med ett leende eller med ett aldrig mer.
Så vad blev då resultatet av denna finfina helg?
Alla, utan undantag, visade inte minsta rädsla för den annorlunda och utmanande terrängen. Tvärtom. Utan minsta tvekan kastade alla sig ut i bröten precis som om det var jämn revingesand. Imponerande kamrater! Rädslan för sten är som bortblåst, däremot finns respekten kvar. Nu omsätts den respekten i en väl tillämpad lärdom, för att inte säga skicklighet. Jo, jag tror jag väljer att säga att alla visade prov på skicklighet. Fint där plattfötter.
Hugo är en mycket tilltalande ung pöjk som vet vad han vill – och dessutom kan. Jag måste säga att jag är mycket imponerad av hur han rattar fram sin Beta, men också lika imponerad av hur han möter en grupp som vår och leder oss genom de nya möjligheter som ”svenskenduro” kan berika oss med. Mersmak på det Hugo!
FMCK Malmö-tältet kom väl till pass vid mer än ett tillfälle. Vi trängde ihop oss under det när regnet brakade loss vid dammen på Kosta Lodge under tiden vår trosschef-wannabee Johan Sandström gjorde allt rätt vid grillen. I det långt ifrån påtvingade gemytet under tältet spreds mycket beröm från dagens slit uppblandat med tips och goda råd. Ett naturligt och gränslöst vänskapsbygge. Tänk att få vara en del av det.
Det blev mycket lek, fin och utvecklande social samvaro, och en hel del allvar.
Första hjälpen, HLR, LABC, stabilt sidoläge (framstupa sidoläge), mm är viktigt för oss alla att kunna. Detta för att vi tryggt ska kunna kasta oss in i en akut situation utan att behöva tänka för mycket. Lika viktigt som att göra något och rätt, är att veta när och hur man ska ingripa, och vad man inte ska göra för att förvärra en eventuell skada. Jerry vägledde oss genom momenten utifrån sin breda och gedigna erfarenhet. Vi fick också tips om bra sjukvårdsmaterial – vi kommer att återkomma till detta.
Efter helgen är vi alla stärkta i vårt enduro-självförtroende, i vår kamratskap, och i vårt föreningsbyggande.